Processen för salivprovsanalys 10 år!

Från 5000 referensprov med enkelanalys per år till upp mot 5000 prov med dubbelanalys i månaden. År 2006 mötte dåvarande SKL den utmaningen med automatisering, IT-system och ett speciellt papper[1].

För tio år sedan infördes den nya dna-registerlagstiftningen som utökade polisens befogenheter att ta dna-prov i brottsutredningar. Det blev möjligt för polis att ta salivprov från personer misstänkta för brott med fängelse i straffskalan, samt att på frivillig grund ta prov från andra i utredningen intressanta personer. Lagändringen gav en kraftigt ökad efterfrågan på personprovsanalyser. Vid SKL utvecklades system för att hantera såväl analyserna som informationsöverföring.

Digitala lösningar ersatte pappershantering för begäran av analys och överföring av dna-profiler till dna-registret.  Pappret förpassades istället till analysen. Traditionellt utförs dna-analyser med extrakt, vilket kräver mycket handpåläggning eller avancerade automatiserade system. Som alternativ testades det så kallade FTA-pappret, ett kemikaliebehandlat filterpapper. När saliv sätts till pappret förstörs cellerna, dna:t frisätts, binds in i filterstrukturen och skyddas från nedbrytning. Analysen påbörjas därmed redan på pappret. FTA-pappret möjliggjorde utveckling av en automatiserad analyskedja som ger en möjlig genomströmning av upp till 270 salivprov per dag, men som kan skalas upp ytterligare. Även utvärderingen av dna-profiler automatiserades. Tillsammans gjorde förändringarna det möjligt att ta fram en dna-profil inom ett dygn och redovisa registerträffar inom någon dag.

Det provtagningskit som används vid topsning. FTA-kortet läggs i en särskilt avsedd påse som skickas direkt till NFC.

Det provtagningskit som används vid topsning. FTA-kortet läggs i en särskilt avsedd påse som skickas direkt till NFC.

I en landsomfattande utbildningsinsats i slutet av 2005 och inledningen av 2006 informerades landets polismyndigheter kring den nya lagstiftningen och rutiner kring provtagning.

Systemet var inte klart för driftsättning till årsskiftet utan infördes i slutet av januari 2006. Det var på förhand mycket svårt att uppskatta hur många salivprov som skulle skickas in och vilken kapacitet systemet egentligen hade. Detta föranledde att resursen fördelades på de olika polismyndigheterna efter anslagsstorlek, vilket gav upphov till den så kallade ”Ärendebarometern” som fortfarande används. I ärendebarometern går det att följa antalet inskickade personprov från olika delar av landet.

Första året analyserades 26 000 prov, och antalet fortsatte stiga till toppnoteringen 54 000 år 2012, då ett antal dna-profiler blev uppdaterade som följd av ny dna-standard inom EU. Därefter har antalet inkomna prov gradvis minskat. 2015 analyserades 32 000 prov, vilket bedöms vara ungefär hälften av NFC:s kapacitet.

Salivprovtagningssatsen
För att kunna standardisera analysprocessen och samtidigt underlätta provtagningen utvecklades ”Provtagningssats för salivprov (DNA)”. FTA-pappret där salivprovet avsätts är en central del av provtagningssatsen. Grundtanken var att all information om den provtagna personen skulle följa själva provet och inte utgöra ett separat underlag. Provtagningssatsen skulle också innehålla allt material för att ta provet och nödvändig information till provtagaren. Senare tillkom information till den som provtas misstänkt för brott.

Provtagningssatsen har i princip inte förändrats sedan införandet. En instruktionsfilm togs fram, vilken tillsammans med övrig information kring provtagning finns tillgänglig på Intrapolis. Sidan har ett stort antal besökare!

Från topsning till registrering av profil

Efter topsning upprättar polisen en digital analysbegäran. Provet skickas till NFC via ett speciellt postnummer så att dessa inkommer sorterat från övriga inskickade material. På NFC skannas inkomna prov varvid uppgifterna på kortet sparas digitalt i personärendet.

Detta innebär att varken det biologiska provet eller blanketten med personuppgifterna behöver sparas efter att analysen är klar.

I samband med skanning kontrolleras att provets personnummer och prov-ID överensstämmer med den digitalt inskickade begäran. Om uppgifterna stämmer registreras provet och går vidare i analysen.

Nästa steg är att med en stansrobot stansa ut diskar, med diametern 1,2 mm, direkt ned i brunnar med de kemikalier som behövs för analysen. Med hjälp av PCR-teknik kopieras därefter de områden i arvsmassan som utgör dna-profilen. Områdena som analyseras benämns STR-markörer (short tandem repeat-markörer). De områden som analyseras utgörs av de standardmarkörer som EU beslutat. Detta för att möjliggöra utbyte av dna-profiler mellan EU-länder.

Analysen sker i set om 90 prov där varje prov analyseras i två olika set i parallella oberoende analyser. För att erhålla en snabb och säkert analyskedja utförs alla provöverföringar med robotsystem. Profilerna skapas med kapillärelektrofores, där dna-fragmenten skiljs åt baserat på storlek och färginmärkning. Ett egenutvecklat program utför en automatisk bedömning av kvalitén på dna-profilerna. Merparten av dem kan därigenom godkännas och därtill kan ytterligare dna-profiler godkännas efter manuell bedömning. Drygt 90 % av proven blir godkända efter första analysomgången som normalt färdigställs inom ett dygn. Om profilen ska föras in i dna-registret sker detta automatiskt natten efter analysen är klar. Prov som vid första analysen gett dna-profiler av otillräcklig kvalitet analyseras om. Efter upprepad analys ger i det närmaste 100 % av proven godkänd dna-profil, vilket medför att det är ovanligt att prover behöver tas om.

Vid introduktionen av salivprovtagningen var det dock oklart hur många prov som skulle komma att behövas tas om på grund av att tillräckligt med dna inte avsats vid provtagningen eller att störande substanser såsom kaffe och tobak kommit med och inverkade på möjligheten att ta fram en profil.

Efter registrering stansas korten med en semiautomatiskt stansrobot. Streckkoden på varje kort (prov) läses in och därefter stansas en 1,2 mm disk ned i en PCR-platta med reagens. I bakgrunden (i rött) ses en av två vätskehanteringsrobotar som används för att flytta små volymer (1-10 µl) prov och reagens.

Efter registrering stansas korten med en semiautomatiskt stansrobot. Streckkoden på varje kort (prov) läses in och därefter stansas en 1,2 mm disk ned i en PCR-platta med reagens. I bakgrunden (i rött) ses en av två vätskehanteringsrobotar som används för att flytta små volymer (1-10 µl) prov och reagens.

Provernas dna kopieras upp i en PCR-maskin.

Provernas dna kopieras upp i en PCR-maskin.

 

 

 

Felutredning
En felutredningsfunktion och servicetelefon hanterar problem som uppstår i personprovshanteringen. Det vanligaste är att ingen digital begäran gjorts, att personnumret inte överensstämmer mellan prov och begäran eller att prov-ID felar mellan begäran och provet. Totalt berörs omkring 6 % av proven. Om möjligt rättas uppgifterna manuellt annars kontaktas beställaren.

Genomförda förändringar
I grunden är mycket likt den ursprungliga processen även om både större och mindre förändringar genomförts. Några av ändringarna som är värda att omnämnas:

Årtal Genomförd förändring
2007 Ett automatiserat skanningssteg infördes där tolkning och jämförelse av personnummer och prov-ID utförs med mjukvara.
2011 Införande av nytt dna-analyskit medgav färre tvättsteg vilket gav en snabbare analys.
2012 Överföringen av prover inför kapillärelektrofores automatiserades.
2013 Processen utvidgades för att hantera även blodprov, vilket underlättar hanteringen i de fall där jämförelseprovet utgörs av blod.
2014 Ett egenutvecklat labdatasystem implementeras som ytterligare digitaliserade analysen.
2015 Nytt dna-analyskit infördes, vilket medförde färre moment då diskarna stansas direkt till de kemikalier som används vid analysen.

Tabell 1. Ett flertal större och mindre modifieringar i salivprovsprocessen har genomförts sedan införandet 2006. I tabellen listas några av de viktigaste modifieringarna.

Masstopsningar
Lagstiftningen 2006 öppnade upp även för masstopsning genom möjligheten att provta person som ”annan”, det vill säga en person som på något sätt är av intresse för en brottsutredning där det finns ett viktigt dna-spår, kan provtas för att jämföras mot det.

Den serievåldtäktsman som i media gick under namnet Hagamannen hade begått nya brott strax innan lagen trädde i kraft och Umeå-polisen var bland de första med att i större omfattning använda det lagrum som ”annan” medger. Det 777:e personprovet som Umeå-polisen skickade in för analys matchade spår från flera brottsplatser, vilket ledde till att han greps och slutligen kunde dömas för brotten.

Hur många topsas?
Sedan 2006 har omkring 350 000 topsningar genomförts på personer skäligen misstänkta för brott och omkring 18 000 på målsägare. Sedan 2006 har drygt 10 000 personer provtagits som ”annan”. De personer som provtagits som ”annan” varierar stort från år till år och påverkas av polisens masstopsningsinsatser, från mindre än en procent till knappt fem procent av alla personprov.

Ett antal personer har topsats mer än en gång, vilket främst gäller personer misstänkta för brott. Idag består dna-registret av profiler från mer än 152 000 misstänkta och dömda, jämfört med 6 100 profiler för tio år sedan.

Det får anses vara konstaterat att fler personer kan topsas som skäligen misstänkta för brott än vad som faktiskt sker, vilket nyligen uppmärksammats i media. På senare år har antalet dna-spår i spårregisteret ökat, och i januari 2016 finns drygt 30 000 profiler från dna-spår registrerade.

Det kan finnas ett samband mellan det minskade antalet persontopsningar och ett ökande spårregister, i så fall skulle en ökning av antalet topsade misstänkta kunna leda till ytterligare träffar och kunna bidra till en ökad brottsuppklaring.

De flesta korten registreras automatiskt av datasystemet efter skanning. Kort där uppgifterna inte stämmer med digital begäran omhändertas manuellt. Från bilden framgår att det är många prov som behandlas.

De flesta korten registreras automatiskt av datasystemet efter skanning. Kort där uppgifterna inte stämmer med digital begäran omhändertas manuellt. Från bilden framgår att det är många prov som behandlas.

Elimineringsdatabasen
Sommaren 2014 trädde lagstiftning i kraft som på ett tydligt sätt reglerar vilka som ska provtas och registerhanteras i en elimineringsdatabas. Syftet är att stärka kvalitén på forensisk dna-analys och används för att upptäcka eventuella kontaminationer. Databasen innehåller dna-profiler från bland annat hela NFC:s personal och kriminaltekniker.

Proven till EDB tillvaratas med samma provtagningssats som för övriga personprov och följer samma process men med en egen digital analysbegäran. Efter analys läggs dna-profilerna in i elimineringsdatabasen. Fram till årsskiftet 2016 hade fler än 1 400 EDB-prov hanterats i FTA-processen.

Framtiden
Dna-analysen av personprover vid NFC är en central del i den övergripande process kring personprovsärenden som innefattar hela kedjan från polisens inledande provtagning och den digitala uppdragsbegäran, via dna-analyser, registerhantering, dna-registervård, till det att en dna-registerträffrapport finns digitalt redovisad hos uppdragsgivaren.

Efter tio år håller såväl den övergripande processen som analysprocessen vid NFC stången – en minst sagt vital och konkurrenskraftig 10-åring! I grunden är mycket likt den ursprungliga processen även om ett antal olika förändringar genomförts för en snabbare och effektivare hantering. Sedan 2013 kan blodprov hanteras inom samma process, vilken är en stor effektivisering och strömlinjeformning av personprovsanalyserna som helhet. Laboratorieprocessen har snabbats upp vid flera tillfällen. Senast under 2015 i och med införandet av ett nytt dna-analyssystem som kortade analysprocessen avsevärt: Vissa moment kunde tas medan andra har snabbats upp.

NFC strävar efter fortsatta förändringar för att snabba på processen ytterligare och kunna färdigställa analyssvaren ännu snabbare. Hur denna process ser ut om tio år får vi återkomma till.

Länkar av intresse
Polisdatalagen (dna-registerverksamheten):

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Polisdatalag-2010361_sfs-2010-361/

Rättegångsbalken om tagande av prov för dna-analys:

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-1942-740/#K28

Information om de svenska dna-registren:

http://kriminalteknik.nu/de-svenska-dna-registren-okar-i-storlek-men-hur-fungerar-de-egentligen/

Information om begäran om dna-analys av salivprov:

http://nfc.polisen.se/tjanster/begar-jamforelse-av-dna/

Information om Prümrådsbeslutet:

http://nfc.polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Kriminalteknik/Kriminalteknik%202012/Prum2_2012.pdf

Lag för Elimineringsdatabasen:

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2014400-om-Polismyndigh_sfs-2014-400/?bet=2014:400

Förordning för Elimineringsdatabasen:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2014405-om-Polis_sfs-2014-405/?bet=2014:405

SKL-artikel om FTA-processen: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1872497307004103

Dagens Nyheter om missade topsningar:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/var-fjarde-domd-brottsling-kan-ha-missats-att-topsas/

EU beslut om standardisering av STR-markörer för forensisk dna-profilering och utbyte av dna-information:

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32009G1205(01)

Text: Johannes Hedman, Melina Olstedt, Erik Dalin och Ricky Ansell, Biologisektionen, NFC

[1] Den övergripande processen kring personprov innefattar även dna-register, registervård och träffhantering inom mottagarledet som baseras på automatiserade och elektroniska lösningar. Som en medveten avgränsning diskuteras dock detta inte i denna artikel.