Automatisk ansiktsjämförelse – snart ett verktyg för polisen?

Teknikutvecklingen har gått starkt framåt för system inom automatisk ansiktsjämförelse. Prestandan är numera god på högkvalitativa bilder, och den blir successivt bättre även för bilder av lägre kvalitet så som övervakningsfilm. Det är därför läge att på allvar fundera över hur ett automatiskt system skulle kunna implementeras i polisiärt och forensiskt arbete i Sverige.

InterpolUnder två dagar i oktober höll Interpol ett första symposium om ansiktsjämförelse vid sitt center i Lyon. Interpol hanterar sedan tidigare fingeravtryck och dna för sökningar i register över grova brottslingar, och har nu börjat erbjuda denna möjlighet till sina medlemsländer även vad gäller ansiktsbilder. Experter från hela världen deltog vid symposiet tillsammans med några av de ledande företagen inom fältet. Sverige var representerat av Rafael Davidgård, NOA, och Elisabet Leitet, NFC. Både forensiskt och polisiärt arbete inom ansiktsjämförelser diskuterades och stort fokus låg på vikten av utbildning. Polisorganisationer från ett flertal länder vittnade om uteblivna resultat när automatiska sökningar i daktningsdatabaser initierats utan att personal först fått en utbildning i systemet och i metodik för att jämföra ansikten.

Just automatiska sökningar i databaser är annars ett verktyg med potential, kanske främst vad gäller spaningsunderlag och för kopplingar mellan flera brottstillfällen. Sedan ett år tillbaka läggs digitala bilder på personer som daktas in i AFIS-sign, vilket nu öppnar upp för att kunna genomföra sådana sökningar nationellt. Ett system skulle också kunna sättas upp vid landets gränser som varnar när en eftersökt person upplagd i en bevakningslista försöker ta sig in i landet. Sverige deltar redan nu i EU:s pilotprojekt för Smart Borders där man bland annat använder automatisk jämförelse för att verifiera att personen som vill resa in i landet verkligen är personen på bilden i passet. För operativt arbete kan automatiska system också erbjuda live-lösningar, till exempel för att hålla uppsikt över folksamlingar eller följa en speciell person som rör sig genom ett nätverk av övervakningskameror.

Även i forensisk verksamhet finns det möjligheter att utnyttja ett automatiskt system för ansiktsjämförelse. I nuläget görs bildjämförelser av ansikten manuellt världen över, och stor vikt läggs vid utbildning och erfarenhet hos experter samt vid hur resultaten ska värderas. På NFC används en så kallad Bayesiansk metod för resultatvärdering, i vilken man inte enbart tittar på likheter/olikheter utan även tar hänsyn till hur många andra personer som skulle kunna avbildas som personen på den omstridda bilden. Ett beräkningsstarkt automatiskt system skulle kunna använda statistik ur en hel databas för att underlätta resultatvärderingen, något som inte är möjligt att göra manuellt i samma utsträckning.

Vid Bild- och ljudgruppen på NFC pågår sedan ett par år tillbaka ett utvecklingsprojekt för detta, där man vill dra nytta av det likhetsmått som ett automatiskt system levererar vid en jämförelse. Genom att använda statistik för hur likhetsmåttet kan variera om man jämför bilder på samma person med hur likhetsmåttet kan variera om man jämför bilder på olika personer, kan en modell för resultatvärdet beräknas. Projektet presenterades bland annat vid besöken av Dan Eliasson och Anders Ygeman till NFC tidigare i år, samt vid EAFS i Prag under hösten.

En upphandling av en automatisk mjukvara för signalementdatabasen, och kanske även andra möjliga appliceringar anpassade till polisiärt och forensiskt arbete, kommer förmodligen inledas i början av nästa år.

Elisabet Leitet, forensiker
bild- och ljudgruppen, NFC
Rafael Davidgård, polisintendent
NOA, UC Bergslagen