De svenska dna-registren ökar i storlek – men hur fungerar de egentligen?

Vid halvårsskiftet 2015 fanns dna-profiler från 147 000 personer och 31 000 spår från ouppklarade brott i dna-registren.

så funkar registerDet registreras cirka 6000 spår i spårregistret årligen. Ca 4000 av dessa gallras samma år eftersom de träffar mot person. Vi ser alltså en ökning av ca 2000 spår per år och detta trots att antalet personer i registren ökar med ca 15 000 per år. Om man utgår ifrån att alla spår som registreras är relevanta för det brott de säkrades i så återstår en hel del topsningar att göra på personer för att få träff mot alla spår!

Men hur fungerar då dna-registren? Vem får topsas och hur ser vi till att personer finns i registren så länge som lagstiftningen tillåter? Innehållet i dna- och utredningsregistren styrs helt och hållet av uppgifter i belastningsregistret (BR) och misstankeregistret (MR). Därför är det mycket viktigt att rätt uppgifter föreligger i dessa register.

Varje natt sker automatiska sökningar mellan dna-registren och MR och BR, uppgifterna i dna-registren jämförs då med uppgifterna i MR och BR. Om uppgifterna stämmer sker registrering och gallring i dna-registren automatiskt, se faktarutan. Dna-registrens beroende av MR och BR får konsekvenser som är viktiga att känna till. En person som bara har en misstanke gallras på natten från dna-registren om den misstanken tas bort ur MR. Om en ny misstanke läggs in på den personen nästa dag i MR så går det inte att få tillbaka personen i dna-registret igen trots att personen i praktiken har varit misstänkt hela tiden. En ny topsning krävs. Om personen inte går att få tag på kan följden bli olycklig. Vi känner till några fall där detta har hänt. Jämförelser mot spår uteblev och i ett fall kunde man inte göra en internationell sökning via Interpol i ett mycket grovt brott. Det är alltså mycket viktigt att omedelbart föra in nya misstankar på en person i MR. Däremot, om en person topsas på en misstanke men redan finns i BR med annan påföljd än böter förs personen automatiskt över i dna-registret. Andra belastningar än det brott där topsningen gjordes räknas nämligen också.

Om uppgifterna på personer i dna-registren inte stämmer med MR och BR vidtar manuell registervård av handläggare på Rättsavdelningen/registerförvaltningen. Registrering och gallring i dna-registren görs då manuellt. Här på kriminalteknik.nu finns fler artiklar om registerhantering.

Vem får registertopsas?
Här presenteras en översikt över hur svensk dna-registerlagstiftning tillämpas.

  • Personer som är skäligen misstänkta för brott där fängelse ingår i straffskalan.
  • Uppgifterna som anges i webbegäran på Intrapolis “Begäran om dna-analys av jämförelseprov” registreras i dna- och utredningsregistret.
  • I polisens multifråga, PMF, finns svaret ”finns i dna-registret – ja” för personer som har fullständiga person- eller samordningsnummer och som finns i utrednings- och dna-registren med godkänd dna-profil. För personer med endast födelsetid kontaktas Rättsavdelningen/registerförvaltningen för att få reda på om personen finns i registrerad.

Utskrift

 

Mer att läsa:
PM, RPS PoA-08-3351/06 (sök på gamla Intrapolis)
RättsPM åklagarmyndigheten, 2006:7 (sök på Åklagarmyndighetens hemsida)
Rättegångsbalken 28 kap. 12 a §
Polisdatalagen 4 kap. §§ 1-10