Det finns en förväntan inför framtiden

Efter en ovanligt lång och hård vinter har det varit fantastiskt att se naturens förvandling till något helt nytt när gräset blir skimrande grönt och vårblommorna skjuter upp ur marken.

Detta sker samtidigt som genomförandekommittén för den nya polismyndigheten lägger fram sin arbetsplan i sju faser för hur polissamordningen ska genomföras. Av någon anledning ser jag ett samband som ger mig hopp om att det som tidigare verkat vara avlägset inom polisen plötsligt har stora förutsättningar att förverkligas. Att kunna skapa en framtida nationell enhetlighet genom ökad samordning av polisens uppdrag.

Det verkar också vara en trend, som tydligt framgick vid det årliga mötet med de övriga nordiska laboratoriecheferna (artikel finns att läsa i tidningen). Vid vår övergripande nulägesbeskrivning var det genomgående temat att det pågår olika typer av översyn av polisens uppdrag och organisation för att få ett bättre resultat i förhållande till insatt resurs. Och vägen dit, som jag uppfattade det, genomsyras av att skapa en nationell samsyn och uppgiftsfördelning runt vem som gör vad på lokal, regional och nationell nivå. I Danmark pågår ett arbete för att ta fram en nationell strategi för polisens kriminaltekniska insatser 2013-2015, där just uppgiftsfördelningen mellan olika nivåer är en central del.

Just nu träffar genomförandekommittén företrädare för de nuvarande samverkansområdena med syftet att få ökad kunskap och samtidigt skapa delaktighet och för att kunna fatta sina kommande beslut på en stadig grund. Det är uppfriskande att följa redovisningen från de träffar som hittills genomförts, för det verkar finnas ett stort mått självrannsakan hos de som deltagit och som kan ge goda förutsättningar till dialog.
Något som återkommit vid flera av dessa träffar, och som jag väl känner igen, är att deltagarna från polisorganisationen påpekar att vi nu måste upphöra med vårt revirhävdande. Det är något som jag är övertygad om att vi alla kan känna igen och ställa upp på. Jag kan själv ge exempel från egen erfarenhet inom det kriminaltekniska området.

Det är väldigt lätt att hävda att alla andra argumenterar och gör saker utifrån ett revirtänk, utan att med självdistans se på sina egna bevekelsegrunder. Jag kan öppet medge att det är lätt att falla i den fällan, men det är då det gäller att ta ett steg tillbaka för att öppna upp för en verklig dialog, inte diskussion och argumentation. Utan en dialog som utgår från verksamhetens mest prioriterade behov. Det viktiga är att göra en övergripande och samlad bedömning av det område som är aktuellt. En bedömning som vilar på fakta utifrån en ärlig redovisning av alla ingående parametrar. Tyvärr är det lättare sagt än gjort. Erfarenhetsmässigt verkar det vara en ryggmärgsreflex att gå i försvarsställning och anpassa argumenten till att bevara det välkända.

Det känns hoppfullt att vi nu ska ta nya tag och gör vi det inte nu, så lär vi inte uppnå den önskvärda förändringen.  Av det som fram tills nu redovisats från genomförandekommitténs besök finns det en stor öppenhet för att släppa det gamla och gå vidare för att ännu bättre uppfylla det kriminalpolitiska målet att minska brottsligheten och öka människors trygghet.

Jag är väl medveten om att den forensiska processen är en liten del av den totala polisiära brottsutredningsuppdraget men det är en mycket viktig stödprocess. En enkel omvärldsanalys visar tydligt att mer och framförallt hållbar teknisk bevisning är det som krävs för att nå en fällande dom. Det står också klart att den här utvecklingen kommer att möta ett hårt motstånd från försvarsadvokaterna. Vid rättegångarna i både tingsrätt och hovrätt mot Peter Mangs för skjutningarna i Malmö framkom tydligt vikten av en hållbar teknisk bevisning för att nå en fällande dom. Samtidigt är rättegångarna exempel på att det forensiska arbetet, inklusive våra sakkunnigutlåtanden, måste hålla för en kritisk granskning.

Rättstrygghet och rättssäkerhet är viktiga ledord och ingen ska riskera att bli felaktigt dömd. Min fasta övertygelse är att en ännu bättre samordnad forensisk process med tydliga ansvarsförhållanden är en avgörande garanti för att uppnå det och det är nu vi har möjligheten att lyckas. Låt oss ta den chansen!

Tore Olsson
Laboratoriechef, SKL

Publicerat 29 maj 2013