Dokumentundersökningar − vad är det?

I samband med utredningar av till exempel bedrägeri- och ekobrott eller brott mot utlänningslagen uppkommer ofta behov av att få dokument undersökta. Många gånger handlar det om att avgöra om en handling är äkta eller falsk, men det finns också andra ändamål, exempelvis framtagning av dold skrift.

Ett dokument kan se ut på många olika sätt. Traditionellt har det rört sig om papper med tryckt, handskriven eller maskinskriven information men idag förekommer även dokument uppbyggda av olika typer av plastmaterial.

dokumentÄkthetsundersökningar av dokument
Äkthetsundersökningar görs på många olika typer av dokument. Det handlar ofta om persondokument, men också om sedlar eller andra handlingar som inte är knutna till en viss person, exempelvis värdepapper. Ändamålet är att avgöra om handlingarna är äkta, falska eller på något sätt manipulerade. Ett ytterligare syfte kan vara att koppla olika förfalskningar till varandra.

Det har blivit allt enklare att förfalska dokument. Detta beror främst på utvecklingen inom den grafiska branschen och databranschen. Många tryckpressar, och inte minst färgkopiatorer och färgskrivare, är enkla och lättskötta och finns tillgängliga för allt fler. Eftersom färgkopiatorn eller skrivaren styrs från en dator är det också enkelt att bearbeta och förbättra kvaliteten på förfalskningar så att slutresultatet blir mycket bedrägligt.

På grund av detta har dagens säkerhetshandlingar generellt sett, men i synnerhet i Sverige, utvecklats till komplicerade dokument med mängder av olika säkerhetsdetaljer. Antalet och hur avancerade dessa detaljer är styrs av rättssäkerhetskrav och ändamålet med dokumentet. Det finns många varianter av säkerhetsdetaljer, så kallade dokumentsäkringar, allt från de som ska vara enkla att upptäcka och granska för gemene man utan hjälpmedel, till de som kräver avancerad utrustning för att verifieras. Man brukar vanligen prata om tre olika nivåer:

1. Detaljer som kan granskas och verifieras av gemene man utan hjälpmedel
2. Detaljer som kräver enkla hjälpmedel, som lupp och UV-lampa
3. Detaljer som kräver mer avancerad utrustning, t.ex. IR-teknik

Då en förfalskad handling kan vara bildmässigt lik den äkta handlingen ställs stora krav på tillgång till äkta jämförelsematerial för att kunna göra en riktig bedömning av den ifrågasatta handlingen. NFC i Linköping har ansvar för Sveriges bibliotek av äkta referenshandlingar vad gäller resehandlingar, men har också en mycket stor samling av andra dokument. Här finns både äkta och falska handlingar och samlingen kompletteras och uppdateras ständigt.

För en säker bedömning krävs också många gånger, förutom äkta referensmaterial, tillgång till information om exempelvis hur handlingen är avsedd att användas, liksom kunskap om det aktuella landets syn på kvalitet på dokument.

Att undersöka dokument för att med säkerhet kunna avgöra dess äkthet kan vid en första anblick synes vara enkelt men är generellt sett svårt. Det finns i världen mängder med olika typer av handlingar och kvaliteten på dessa är minst sagt varierande. Det kan handla om allt från papperslappar till de mycket dokumentsäkra handlingar som exempelvis Sverige har. I de fall en äkta handling har få eller inga säkerhetsdetaljer samt håller en låg tryckkvalitet, kan det vara mycket svårt att fastställa äktheten på en ifrågasatt handling. Det krävs djupa kunskaper för att göra rätt bedömning.

Ingrepp och ändringar
Möjligheten att avgöra om ett dokument utsatts för ingrepp och ändringar är alltid beroende på förfalskarens skicklighet. Vid olika typer av dokumentundersökningar används i Sverige i huvudsak optiska metoder som är icke-förstörande. Som exempel kan nämnas mikroskopi med eller utan olika filter, undersökningar med hjälp av videokameror för UV- och IR-områdena och olika belysningskällor för att påvisa fluorescens inom skilda våglängdsområden.

Att skilja ”legala” fläckar och/eller skador från ingrepp i ett mer illegalt syfte kräver lång erfarenhet av undersökaren.

Reliefskrift, dold eller otydlig skrift
Reliefskrift kallas också genomtryckt skrift från överliggande ark. Denna kan i gynnsamma fall framkallas med elektrostatisk teknik eller med hjälp av släpljus och kan vara av stor vikt i spaningssammanhang för att söka efter exempelvis adresser, telefonnummer eller naturligtvis all möjlig annan information.

Det kan vara viktigt att notera att till synes obetydliga handlingar eller handlingar som undersöks i annat syfte, exempelvis för att jämföra handstil eller söka dna, kan vara försedda med reliefer.

Det är ibland möjligt att tolka skrift som strukits över, ofta med hjälp av ljus inom olika våglängdsområden. Detta gäller även skrift som blekts eller på annat sätt försvagats eller dolts.

Övriga urkundsundersökningar

Undersökning av maskinellt framställd skrift
Idag har de flesta traditionella skrivmaskiner i Sverige ersatts med olika typer av skrivare, exempelvis laser- eller bläckstråleskrivare. Här kan det vara av intresse att säkra den information som finns lagrad på olika typer av datamedia (hårddisk, USB m.m.) för att om möjligt kunna binda innehållet till ett visst material. En identifiering kan ibland också ske med hjälp av de karaktäristiska tecken, såsom skador på matarhjul eller andra defekter som en skrivare/kopiator kan lämna på en utskrift/kopia.

Stämpelavtryck
Att avgöra ett stämpelavtrycks äkthet är ofta svårt. Ibland kan det dock vara uppenbart att ett stämpelverktyg tillverkats för hand eller att ”avtrycket” är handritat eller kopierat. Ett stämpelverktyg kan i vissa fall bindas till ett specifikt stämpelavtryck om överensstämmande skador eller defekter förekommer.

Streckkorsningar
Ibland kan frågan vara att ta reda på i vilken ordning korsande skrift påförts en handling. Det kan handla om två stämpelavtryck som överlappar varandra eller om en namnteckning är skriven på eller under en textmassa. Att avgöra ordningsföljden med detaljmikroskopi är möjligt med vissa kombinationer av skrift/tryck men är i andra fall omöjliga att särskilja.

Helene Andersson
Gruppchef Dokumentanalysgruppen, NFC

Korta fakta
Undersökningar av dokument kan indelas i följande områden:

  • Äkthet, exempelvis sedlar, persondokument (personknutna handlingar som pass, körkort eller identitetskort), olika värdepapper.
  • Ingrepp och ändringar, exempelvis ändringar av personuppgifter, ändrade belopp eller giltighetstid.
  • Reliefskrift, dold eller otydlig skrift.
  • Övriga s.k. urkundsundersökningar, exempelvis koppling av skrift till en viss skrivare eller kopiator, bläckundersökningar, kopior eller s.k. streckkorsningar i syfte att avgöra ordningsföljd av skrift.
  • Handstilsundersökningar, i syfte att avgöra om en person har, eller inte har, utfört en skrift som av något skäl ifrågasätts. Handstilsundersökningar berörs dock inte i denna artikel.