Drönare till hjälp för dokumentation av brottsplats

För närvarande finns det inga drönare inom polisen, men det är ett stort behov som kan bli tillgodosett.

En utredning pågår för att ta fram kravspecifikation för farkosten och utbildningsspecifikation för de som ska använda den. Allt måste göras rätt med tillstånd och ansvar. Vad händer om en drönare råkar störta? Vad händer vid sak- eller personskada? Det finns mycket som ska utredas innan det är klart för användning.

Drönare_Tomas_Brodin

Fotograf: Tomaz Lundstedt

Användningsområden
Drönaren passar utmärkt för att få en överblick av en brottsplats.
− Jag vill använda den för brottsplatsdokumentation, exempelvis vid mord eller efter en sprängning. Här i Malmö skulle det vara till stor hjälp då vi drabbats av många sprängningar under senaste året, säger Tomas Brodin som är fotograf vid NFC syd och en av de drivande i frågan om drönare.

En av fördelarna med drönare är att den lätt kan ta bilder från 5-100 meters höjd. För högre höjder finns det polishelikoptrar att tillgå. I den kriminaltekniska verksamheten behöver inte drönaren användas för övervakning, utan för dokumentation av brottsplatser som gårdsplaner, villatomter och gatumiljöer där det räcker att gå upp till cirka 30 meter.

Fördelar

Drönaren är både tids- och kostnadseffektivt. Den kan skötas av en person och hela utrustningen får plats i en väska. Utrustningen består endast av farkost och handkontroll med bildskärm.
Fotografen kan snabbt vara på plats och hinner med fotodokumentation innan platsen efter ett brott rensas. Den kan dessutom snabbt sändas upp eller tas ner vid väderomslag.

Det är att jämföra med dagens situation där en polishelikopter med pilot och operatör ska beställas eller att en stegbil med chaufför från Räddningstjänsten hjälper fotografen på platsen för brottsplatsdokumentationen.

Tomas Brodin hoppas på att det ska kunna bli premiär för test av drönare under 2017.

Ylva Hammarlund
redaktör