Klassificering av ricin

I samband med misstänkta terrorangrepp mot svenska mål kan beslag göras av olika giftiga kemiska eller smittsamma biologiska ämnen. Särskilt giftiga material måste analyseras av säkerhetsklassade laboratorier och när det gäller kemiska substanser görs analyserna vid FOI:s enhet i Umeå.

I likhet med annan brottsutredning i Sverige ska dock resultat från analys av beslagtaget material värderas gentemot i ärendet uppsatta påståenden om olika aktiviteter. Det behöver inte bara handla om huruvida det material som beslagtagits är att betrakta som farligt eller inte. Det är lika viktigt att kunna dra slutsatser om materialets tillkomst. Har det tillverkats på plats eller har det ett tidigare ursprung? Kan man hitta länkar mellan olika beslag som gjorts över tiden? Frågeställningarna liknar mycket de som SKL har när det gäller narkotiska preparat.

Ricin

Ricin. Foto: Tomas Bergström, FOI.

SKL och FOI samarbetar därför inom ett antal projekt finansierade av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Ett av dessa projekt handlar om att värdera resultat från analys av växtgiftet ricin. Ricin är ett starkt giftigt protein som finns i ricinväxtens, Ricinus communis, frön, så kallade ricin- eller castorbönor, cirka 1 viktprocent. Vid injicering eller inhalering av proteinet är den dödliga dosen 0.2 mg/kg, dubbelt så giftigt som kobrans gift. Växten förekommer vilt i tropiska områden och kan i Sverige odlas som prydnadsväxt.

Lagstiftningen kan variera något mellan olika länder när det gäller hantering av ricin, främst beroende på att castorbönorna även används för att framställa ricinolja, en produkt som bland annat används i smörjmedel och kosmetik. Oljan är inte toxisk om den är rätt framställd. Ricin är klassat som ett kemiskt stridsmedel enligt kemvapenkonventionen, CWC, som är svensk lag. CWC förbjuder all produktion av ricin vilket enligt amerikansk lag specificeras till framställning av bönmos, som därmed är olagligt att inneha i USA.
Ricin framställs genom att skapa ett bönmos från vilket ricinoljan avlägsnas genom pressning och/eller lösningsmedelstvätt. Genom upprepade reningssteg kan sedan materialet raffineras till ett allt renare ricin. Ett beslagtaget material, som misstänks innehålla ricin, behöver därför klassificeras till en framställningsmetod för att underlätta utredningen om dess ursprung.

Det har genom åren utvecklats ett flertal analysmetoder för att mäta hur mycket som finns kvar av ricinbönornas huvudsakliga innehåll av kemiska ämnen som exempelvis kolhydrater, oljor samt vissa peptider och proteiner. Dessa substanser utgör en produktionssignatur, som varierar mellan olika framställningsmetoder. Mätvärdena har dock en statistisk variation och det totala antalet substanser som mäts är mycket större än det antal mätningar som är rimliga att göra med hänsyn till mängden material som beslagtagits. Den klassificeringsmetod som idag används vid FOI innehåller därför ett steg som reducerar den totala mängden mätpunkter till ett antal kombinationer av mätpunkter, som sedan används i en statistisk klassificeringsmetod.

Metoderna är dock inte direkt användbara när det gäller värdering av resultat gentemot uppställda hypoteser om framställningsmetod. Likt annan bevisvärdering måste mer än resultatet av en forensisk undersökning vägas in, och för detta krävs att klassificeringen kan ges ett resultatvärde på samma sätt som för de undersökningar som görs vid SKL. Syftet med ricinprojektet är därför att utveckla modeller för att omsätta resultaten från klassificeringen i termer av resultatvärden. I nuläget har detta gjorts med goda resultat i en stegvis uppdelning av klassificeringen. Metodiken presenterades nyligen med god respons vid konferensen ICFIS2014 i Leiden, Nederländerna, se separat artikel om konferensen i detta nummer av Kriminalteknik. Arbetet fortsätter under 2014 och halva 2015 med att kombinera de stegvis beräknade resultatvärdena till sammantagna värden.

Anders Nordgaard, forensisk specialist, SKL
Susanne Wiklund Lindström, forskare, avd. för CBRN-skydd och säkerhet, FOI
Crister Åstot, forskare, avd. för CBRN-skydd och säkerhet, FOI