Kriminalteknisk fortbildning

De kriminaltekniska fortbildningarna, med ett brett deltagande från Sverige och även Norden, är ett utmärkt tillfälle för mig att ge en överblicksbild över vad som hänt sedan vi träffades senast. Samtidigt kan jag också ge min syn på hur den forensiska verksamheten bör utvecklas i framtiden. Följande text är en förkortad version av min inledning på Djurönäset.

Det som en gång startade som endags rotelchefsmöte med drygt trettio har succesivt vuxit till att bli kriminaltekniska fortbildningsdagar med över 200 deltagare. Mig veterligen finns inte någon motsvarighet inom andra polisiära områden till våra fortbildningsdagar när det gäller kontinuitet, omfattning och finansiering. Att vi gemensamt nått hit ger oss unika möjligheter att utveckla vår verksamhet genom att få nya idéer och erfarenhetsutbyte, över både myndighets- och landsgränser. Och det visar också på att den forensiska verksamheten har blivit ett alltmer viktigt inslag i utredningsprocessen.

En polismyndighet

Senast vi träffades här så pågick den parlamentariska utredningen med uppdrag att utreda behovet en ny organisation för Polisen. Idag vet vi bland annat att det blir sju regioner, att huvudorterna är utsedda, och att regeringen i budgetpropositionen föreslår att SKL ska ingå i den nya Polismyndigheten. Regeringens förslag till riksdagen är lagd för polisverksamhetens bästa och en lika viktig del är att SKL:s opartiskhet inte kan ifrågasättas. Regeringen gör bedömningen att detta kan hanteras genom att det forensiska arbetet utförs på ett kvalitetssäkrat sätt och att SKL ansvarar för och leder FoU-verksamheten inom området, samt genom att laboratoriets övriga uppgifter läggs fast i författning.

Vägledning inför framtiden

De allmänna riktlinjerna talar om att ta bort hinder, stärka lokal närvaro, samordning och organisation, en myndighet. Den nya myndigheten ska präglas av effektivitet, enhetlighet, kvalitet och flexibilitet. Dessutom tillkommer tre nivåer mycket tydligare än idag. En nationell, en regional och en lokal nivå och möjligen en fjärde, lokal-lokal nivå Det talas också om att skapa sex tydliga chefsnivåer i den nya myndigheten. För att ta fram underlag till beslut har Genomförandekommittén, GFK, startat ett stort antal projekt inom olika områden där de riktigt tunga projekten är Den lokala polisverksamheten, Kärnverksamheten och Utredningsverksamheten. För oss som är här är självklart den Forensiska processen, OP-6, av allra största intresse.

Arbetet kommer att utmynna i förslag till utredaren Thomas Rolén om hur vår verksamhet ska organiseras för att skapa en nationell, gemensam och effektiv organisation för att leda den forensiska processen. SKLs roll i en ny organisation GFK har träffat huvudet på spiken genom att betona samordning och en sammanhållen myndighet. I vårt arbete från brottsplats till laboratorium finns en outnyttjad potential, som i framtiden kan bidra till att många fler brott kan klaras upp. Men det finns en viss motsättning i Thomas Roléns uppdrag, å ena sidan betonas att regionerna ska vara bärkraftiga med ett helhetsansvar för utredningsverksamhet, å andra sidan får det inte innebära att regionerna utvecklas till självständiga myndigheter.

Att vi har olika uppfattningar om hur ansvar och organisation ska se ut för att få en bra verksamhet är inte konstigt i en stor rikstäckande verksamhet, med olika förutsättningar utifrån geografi och befolkningstäthet. Trots olika uppfattning måste vi kunna komma vidare, fatta tydliga beslut och när beslut har fattats genomföra dessa, med respekt för vad som krävs.  Jag vill se ett tydligare och mer långtgående ansvar för den forensiska processen för det som kommer att bli det nya SKL, inom Polismyndigheten.

Drivkraften är att vara med och skapa en ännu bättre forensisk verksamhet eftersom jag är övertygad om att ett tydligt nationellt ansvar för den forensiska processen kommer att gagna polisens verksamhet.

Tema för fortbildningsdagarna

Vi har under på tidigare fortbildningsdagar jobbat med tema brottsplats och nu ska vi fördjupa oss ytterligare i ämnet. Brottsplatsanalysen är tveklöst en av de mest centrala delarna av den spetskompetens som en duktig kriminaltekniker måste kunna hantera. Brottsplatsundersökaren har en tydlig roll som sakkunnig och vikten av att den som är på brottsplatsen kan göra en så korrekt bedömning av ett händelseförlopp, och uttrycka den på ett begripligt sätt, får att allt större betydelse.  En amerikansk tänkare inom pedagogik formulerade ”ingenting av värde kan läras ut men mycket av värde kan läras in.” Fundera lite på den. Och härmed förklarar jag 2013 års kriminaltekniska fortbildningsdagar öppnade.

Tore Olsson
laboratoriechef, SKL

11 oktober 2013